Docent Död

Docent Död eller numer Docenterna, är ett av de mest livskraftiga svenska punkpopbanden. Med ett 15-tal plattor i bagaget från 1978 till senast 2018 har grabbarna producerat en mängd låtar. Den allra mest kända är Solglasögon som fortfarande är en riktig sommarplåga. Men den låten blev de rikskända och folkliga och har uppmärksammats med Grammisar och utmärkelser i övrigt. Men vi tar det från början;

Docent Död var ett av flera starka punk- och rockband som såg ljuset under sena 70-talet. Grabbarna som samlades i Södertälje var Johan “Joppe” Pihlgren, gitarr och sång, Larry Lövgren på bas och sång, Kricke Pihlgren på trummor och tillsammans med Mats Olofsson och Zebo Hillborg bildade de gruppen Docent Död. Den egenbetalda singeln, “Sven Jerrings röst” blev startskottet.

Fler skivor och fler bandmedlemmar

Kärnan i bandet med Johan, Larry och Kricke har alltid varit stabil. De levererade finurliga texter och en musik som gav lyssnarna något att tänka på. Texterna snurrade som för så många andra kring rika, fattiga och orättvisor i samhället. Samtidigt hade Docenterna ett stundtals mer humoristiskt uttryckssätt som gav titlar som “Solglasögon”, “Bensin i blodet” och “Varma öl och kalla element”.

Docenterna fortsatte producera musik, finurliga texter och hits avlöste varandra. Det byttes skivbolag och bandmedlemmar kom och gick. Kärnan var och är fortfarande densamma så de nya bandmedlemmarna gav alltid energi och ny input till de kvarvarande. Skivbolagen varierade för Docenterna, Sonet och Mistlur där klassiska Ebba Grön var stationerade, för att sedan hamna hos skivbolaget EMI men byta under protest till MCA från Nordamerika.

Protester, samhällskritik och Grammis

Protesterna och det politiska samhällsperspektivet har alltid funnits för Docenterna. De har haft musiken som ett sätt att uttrycka sig och till att säga vad de vill ha sagt. När de bytte skivbolag från EMI till nordamerikanska MCA var det just en sådan protest. EMI hade tagit vikinga-rockgruppen Ultima Thule in i sitt kontaktnät och detta passade inte Docenternas filosofi.

Docenternas bandmedlemmar varierade och de är ett av de få band som har haft kvinnliga bandmedlemmar under en längre tid. Systrarna Irma och Idde Schultz gav bandet sin touch och Idde var under 90-talet en stadig medlem i gruppen. 1992 producerades skivan “Lyckliga gatan” och med den kom en Grammis för bästa svenska popgrupp. 1994–95 var fortsatt produktiva år som följdes av en längre paus.

Texter med knorr och undermeningar

Texterna kom att bli det viktigaste i Docenternas musikproduktion. Texter som pratade direkt till folket som lyssnade, utan omskrivningar och med enkla ord. Samtidigt var texterna målande och självklara. Vem kan inte sjunga med i vers och refräng i klassiska Solglasögon? “Bakom mina solglasögon, kan jag va’ mig själv”…. där texten egentligen visar hur svårt det är att vara ärlig och rättfram när det gäller relationer.

Docenterna har en rik och bra låtskatt att ösa ur och de har under senare år plockat fram sina riktigt gamla godbitar. Med en lagom dos ironi tar de texterna till en annan nivå, för visst är det många av oss som rebelliskt stod i publiken och ratade ett vanligt nio-till-fem-jobb, men som numer har hamnat där ändå. Det gör inget, Docenterna tillåter det.

Docenterna idag

Docenterna tillåter att livet inte blev som man trodde, att livet förändrades när barn och familj kom in i bilden. Det de inte gillar är när samhället sviker de svaga, tittar bort och inte ser. Det gäller ännu och det hörs att ilskan finns kvar, om än i ett litet annat format, på deras senaste skiva. 2018 släppte de Kritstrecksränder och missiler.

Senaste albumet och fortfarande saker att säga.

Det gick inte längre att vara tysta. 2018 släppte de sin senaste platta och den är mer politisk än någonsin. Kanske är det vår tids vardagsrums politiker som faktiskt tar saken i egna händer och säger ifrån, via musiken. Idag när högervindarna viner i Europa och världen är det skönt att höra klassisk svensk punk-rock som vågar säga ifrån på skarpen.